Aktuellt från Vardagens Kommunikationsakademi

Blogg och nyheter
Konsekvenser av en biologisk förklaringsmodell

Konsekvenser av en biologisk förklaringsmodell

Konsekvenser av en biologisk förklaringsmodell – lagstiftning eller medicinering

Som ledarskribent i Svenska Dagbladet når Ivar Arpi en stor mängd läsare. I fyra ledare har han nu beskrivit hur genusvetenskapen hjärntvättat Sverige; fått oss att tro att samhällsinsatser kan få män och kvinnor att göra nya livsval. Våra val av t.ex. yrke ligger istället i den biologiska arvsmassan och går inte att påverka, enligt Ivar Arpi.

I klartext så har han gett upp hoppet om männen i vår civilisation, genom att hänvisa till biologiska skillnader och påståendet att samhällsinsatser är verkningslösa. Männen är som alfahannarna i djurvärlden menar han, de är födda aggressiva. Med gruppvåldtäkter i Malmö de senaste veckorna, gänguppgörelser med dödsskjutningar, våld i nära relation och alla vittnesmål under #metoo så måste vi alltså inse; män är män, de är biologiskt styrda och har inte förmåga till impulskontroll.

I hela mitt liv, så väl 30 år av professionellt arbete med organisationsutveckling, som privat, har jag haft övertygelsen att vi människor, kvinnor och män, är förändrings- och utvecklingsbara, genom nya insikter och förmåga till empati. Men Ivar Harpi är övertygande, hänvisar till vetenskapliga rapporter och citerar den ena professorn efter den andra som menar att skillnaden mellan könen är biologiska och inte resultatet av ett socialt sammanhang. Svensk TV vill av ideologiska skäl inte ge utrymme för denna sanning enligt Arpi. Men jag blir förvånad över den totala bristen på konsekvensanalys i Arpis resonemang. Han stannar i komfortzonen val av yrke! Men låt oss stanna där för ett ögonblick, i denna zon som inte går att påverka genom samhällsinsatser enligt Harpi. Vad har då fått kvinnor att bli poliser, präster, författare, läkare, ministrar, regeringschefer? Det som förut ansetts tillhöra männen. Vad har fått kvinnor i utvecklingsländer att kunna starta företag och försörja sina familjer med hjälp av microlån? Jag väntar med spänning på din förklaring.

Hur skulle Sveriges debattklimat förändras och vilka skillnader skulle behöva göras i svensk lagstiftning om vi omfamnade slutsatsen att skillnaden mellan könen i första hand beror på biologi. Om denna hjärntvätt skulle upphöra att kvinnor och mäns val av handlingar kan förändras? Jag vill påstå att en total samhällsomdaning skulle bli nödvändig.

90 % av alla våldsbrott begås av män

99 % av alla våldtäkter begås av män

Med en biologisk förklaringsmodell är detta beteende medfött och ligger i den manliga arvsmassan. Biologi påverkas inte av uppfostran och social inlärning. Så vad återstår Ivar Arpi? Lagstiftning och medicinsk behandling borde vara det självklara svaret! Enligt den biologiska modellen bör vi skydda samhället från män. Införa utegångsförbud för män efter mörkrets inbrott (Jag måste erkänna att det känns otroligt lockande att tänka sig ett liv där vi inte diskuterar vilka platser vi kvinnor tryggt kan röra oss.) Att män vistas i grupp kommer totalförbjudas eftersom forskning visar att de är speciellt predestinerade till våld i såna sammanhang, även mot andra män! Bör vi utifrån en biologisk förklaringsmodell ta fram läkemedel som påverkar männen att bli mindre våldsbenägna?

Ivar Arpi, är det fortfarande lika lockande att upphöra med hjärntvätten att vi människor, män och kvinnor, är föränderliga och påverkade av socialisering. Eller vill du plötsligt ställa dig utanför ditt eget kön och påpeka att det förekommer viss social påverkan, att du inte tillhör de 90 % eller de 99%?

Catharina Nasenius

Attraktiva arbetsplatser

Hur skapar man attraktiva arbetsplatser och
goda relationer på jobbet?

 
Har du funderat över vad som fick dig att söka ditt nuvarande jobb och vad som får dig att stanna kvar?

Förmodligen delar du dina skäl med många andra. Även om vi har individuella motiv till våra val så finns det vissa behov som vi har gemensamt.

En god relationsmiljö. Behovet av bra relationer på arbetsplatsen har alltid funnits men den unga generationen tycker att det är ännu viktigare, ibland till och med avgörande. EN god relationsmiljö innebär att ha arbetsglädje, att se och respekterar varandra. Att ha en arbetsmiljö där man är trygg i vetskapen om att på jobbet pratar vi med varandra och inte om varandra.

Ett annat viktigt behov är att både få möjlighet att använda och att utveckla sin kompetens. Att de som har inflytande över arbetsplatsens utveckling är mån om hela arbetsplatsen och allas utveckling.

 Ett motiv som kan vara helt avgörande idag för att få de medarbetare som man önskar är medarbetarnas behov av att få påverka sin egen arbetssituation. Det innebär för många att få ihop livspusslet. En generation hämtar och lämnar barn på dagis, en annan generation tar hand om gamla föräldrar. Det innebär inte att det går att anpassa alla tjänster efter individuella behov. En organisation är ju skapad för att göra något för andra människor, oavsett om det är tjänster eller produkter som levereras, inte för att i första hand skapa arbetstillfällen. Men det innebär att det behöver finnas en kontinuerlig dialog där olika behov diskuteras.
 

 
Så vad händer då när en arbetsplats inte är attraktiv? Jo, de som vill ha utveckling lämnar och de som är missnöjda men rädda för förändringar stannar kvar. En situation som skapar ”lidande” både för medarbetare och organisation. Missnöjda medarbetare blir bittra och är förmodligen inte de bästa att möta kunder/klienter/patienter. Missnöjet sprider sig i arbetsgruppen.

Ett framgångsrikt arbete för att skapa attraktiva arbetsplatser leder inte bara till att få de medarbetare som man önskar, att de trivs, stannar kvar och utvecklas – det leder till lyckligare människor!

Vardagens Kommunikationsakademi är vår webbplats för webbkurser och digitala utbildningar där du online kan få kunskap, insikt och  de verktyg som behövs för att skapa attraktivare arbetsplatser. Läs mer här >

Vardagens Dramatik ger seminarium och utbildningar live om attraktiva arbetsplatser, medarbetarskap och ledarskap. Våra seminarier och utbildningar kan kombineras med onlineutbildning och film. Läs mer här >
 

Vi har kunskap, erfarenhet och verktyg för att utbilda och utveckla ledare och medarbetare att skapa attraktiva arbetsplatser.

 

Välkommen att kontakta oss direkt!
Telefon: 08-84 71 32 eller E-post: info@vardagensdramatik.se

 


 

Mer om Vardagens Dramatiks seminarier och interaktiva utbildningar

 
Mer om våra webbkurser
 
Mer om våra utbildningar
 
 

Medkänsla och organisation mot utbrändhet

Gemenskap istället för ensamhet

 

Brooke Lavelle

Västvärldens hjältemyt är en orsak till utbrändhet menar Brooke Lavelle, som leder den icke-vinstdrivande organisationen ”Courage of Care Coalition” i Kalifornien. I höstas var hon i Oslo och föreläste. I veckan publicerade Svenska Dagbladet en intervju med henne. Vi tror att vi måste klara allt själva, så självständiga att vi har glömt att be om hjälp och att ta emot den om den erbjuds säger hon vidare.

På senare tid har jag också i Dagens Nyheter läst artiklar om att ”våga stå upp mot chefen”, ”chefers konflikträdsla” och ”skitsnack skapar dålig arbetsmiljö”. Det som slår mig är just det som Brooke Lavelle pratar om, ensamheten. Att ensam bära rädslan för utanförskap, att ”kunna stå upp”, inte hinna med, och osäkerhet kring anställningsformer. Men det behöver inte vara så. Så här tänker jag:

 

Ensamhet och utbrändhet är ett resultat av många orsaker; Slimmade organisationer. Svårigheter att få ihop livspusslet. Organisationer vars strukturer uppmuntrar individer men inte team.

De flesta organisationer har idag ”laget framför jaget” i sin ledarskaps- och medarbetarpolicy. Men de har inte ett medvetet och strukturerat arbete för att förverkliga tanken i praktiken. Man hoppas på tur och personkemi. Inom vilket annat område skulle man lägga framtiden i händerna på slumpen?
Hur ofta har du som ledare berömt ditt team? När hörde du som medarbetare senast beröm för ert gemensamma arbete?

Det finns strukturer och verktyg för att skapa en relationsmiljö som är definierad av gemenskap och tillit. Men då får man inte lita på tur utan utveckla alla medarbetares förmåga att hjälpa varandra, lita på varandra och ta gemensamt ansvar för arbetsplatsens uppdrag. Då minskar risken för utbrändhet och känslan av ensamhet. Ledare och medarbetare hjälper varandra. Det är inget mystiskt, ingen magi utan ett klart uttalat syfte, disciplin i arbetet för att nå dit och inte minst entusiasm.

Utan ett klart syfte uppstår ingen disciplin och utan entusiasm ingen trovärdighet. Resultatet blir inte bara friskare medarbetare utan också en framgångsrikare organisation.

/ Catharina Nasenius

Länk till artikel om Brooke Lavelle
https://www.svd.se/vastvarldens-hjaltemyt-ger-risk-for-utbrandhet/om/samvetsstress

 

©Foto: 1440 Multiversity


 

Vi har kunskap, erfarenhet och verktyg

Vardagens Kommunikationsakademi är vår webbplats för webbkurser och digitala utbildningar där du online kan få kunskap, insikt och  de verktyg som behövs för att skapa ett bättre ledarskap och attraktivare arbetsplatser.
Läs mer här >

Vardagens Dramatik ger seminarium och utbildningar live om ledarskap, medarbetarskap och attraktiva arbetsplatser. Våra seminarier och utbildningar kan kombineras med onlineutbildning och film.
Läs mer här >

Vi har kunskap, erfarenhet och verktyg att utbilda ledare och medarbetare för att skapa attraktiva arbetsplatser.

 

Välkommen att kontakta oss!

Telefon: 08-84 71 32 eller E-post: info@vardagensdramatik.se

 

Ledarskap, metoder och trender


LEDARSKAPSMETODER – likheter och olikheter

Efter att ha studerat och undervisat i ledarskap några decennier har jag bevittnat hur ett antal metoder passerat förbi. Den ena ledarskapstrenden avlöser den andra. Några är på modet under ett kort tag medan andra har stannat kvar och inordnats i mängden av metoder. Det är lite som klädmodet.
Men det är enklare att skifta färg på tröjor och längd på jeansen än att byta ledarskapsstil. Visst är det bra med variation men det är samma chefer som ska anamma en ny upphandlad trend och samma medarbetare som ska ”utsättas”. Vore det inte för de ofta enfaldiga upphandlingarna så skulle det kunna vara mångfald på riktigt. Men när väl en metod är upphandlad ska alla i organisationen lydigt se den som ett facit på den svåra uppgiften att vara ledare.
För att bara nämna några av alla de metoder som finns; situationsanpassat ledarskap, pedagogiskt ledarskap, transformativt ledarskap, modigt ledarskap, modernt ledarskap, coachande ledarskap (listan kan göras lång) … och nu neuropsykologiskt ledarskap.

Likheter i teoretisk grund

Men då tänker jag så här; en metod är ju en praktisk tillämpning (i bästa fall) av en djupare förståelse, alltså av en teori eller filosofi. I sig självt är den bara, låt oss säga, våning tre i ett hus. Utan en teoretisk grund att stå på och all livserfarenhet som ledarna redan har som ska tillämpa metoden så kollapsar hela våningsplanet.
Så medan organisationerna måste fundera över inredningen på våning tre så är jag intresserad av grunden till bygget och där hittar jag mer likheter än olikheter.
Om jag bortser från neuropsykologin så har de olika ledarskapsmetoderna följande grundläggande värderingar gemensamt:
Människan har förmåga till självinsikt
Vi är påverkade och påverkas av vårt sociala sammanhang
Vi har förmåga att utveckla och förändra vårt beteende

Jag skrev att det här gällde alla utom neuropsykologin, men det var inte helt sant. Neuropsykologin vilar på en biologisk grundsyn där det är hjärnan, nervsystemet och de kemiska processerna som styr våra beteenden. Tidigare betonade man mer det som hinder för medveten utveckling och pratade mer om utveckling relaterat till människans historia som art. På senare tid har man kommit fram till det som andra skolor ansett sen lång tid tillbaka; att vi som individer kan påverka vår egna utveckling. Vi påverkar vår hjärna eller som ett av de nya populära uttrycken inom den skolan ”hjärnan är tänjbar”! Så jag säger; välkommen.

Vad som leder till utveckling

När det nu finns gemensamma nämnare i grundsyn finns det också en likhet i uppfattningen om vad som får oss att förändra ett beteende? Svaret är ja.
Även om de olika metoderna har sin grund i olika psykologiska skolor så har de idag följande inställning gemensamt:

att för att förändra ett beteende stadigvarande krävs att
Vi ges kunskap byggt på fakta
Vi får både en känslomässig förståelse och intellektuell insikt
Vi behöver träna på det nya beteendet
Vi utvecklar vår förmåga till empati så att vi kan se sammanhang utifrån flera perspektiv

Att tänka på

Om det nu finns så stora likheter mellan de olika metoderna, vad ska en organisation tänka på när man väljer, förutom priset förstås? Det finns ytterligare en viktig faktor för att nå ett utvecklande ledarskap; det pedagogiska perspektivet.

Vi har fem sinnen som är riktade mot vår omgivning; syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Vilket sinne vi använder mest för att ta in kunskap är individuellt. En del personer behöver text och andra att få lyssna. Många tar in kunskap, får insikt och utvecklas genom att få ”leva sig in” i olika perspektiv. På så sätt integreras upplevelsen till en egen erfarenhet.
Något att tänka på när man väljer utbildning.

– Catharina Nasenius


 

Vi har kunskap, erfarenhet och verktyg

Vardagens Kommunikationsakademi är vår webbplats för webbkurser och digitala utbildningar där du online kan få kunskap, insikt och  de verktyg som behövs för att skapa ett bättre ledarskap och attraktivare arbetsplatser. Läs mer här >

Vardagens Dramatik ger seminarium och utbildningar live om ledarskap, medarbetarskap och attraktiva arbetsplatser. Våra seminarier och utbildningar kan kombineras med onlineutbildning och film. Läs mer här >

Vi har kunskap, erfarenhet och verktyg att utbilda ledare och medarbetare för att skapa attraktiva arbetsplatser.

 

Välkommen att kontakta oss!
Telefon: 08-84 71 32 eller E-post: info@vardagensdramatik.se

 

När du bestämt dig att leva ditt liv och inte någon annans…

Du vill förändra nu. I den här kursen beskriver jag i detalj hur du gör för att göra ditt allra bästa för att nå dit du vill. Oavsett om du behöver göra en ”brutal” förändring eller bara finputsa på din utveckling så är första steget att ta din längtan på allvar.

 

Se film och få mer information här…